Artikel 2: Vad är trauma hos hästar och vad får vi inte lära oss?

Att börja se hästen som individ och tolka beteenden som information är den nya vägen.

En häst behöver inte springa, stegra sig eller slå för att visa att den är stressad. Ibland syns stressen tydligt, ibland är den nästan omöjlig att upptäcka om vi inte vet vad vi ska titta efter och ibland är det vi kallar ”en snäll häst” egentligen en häst som har lärt sig att stänga av. På Svenska Hästakademin har vi mött många hästar där det första intrycket inte berättat hela historien. Hästar som varit rädda, reaktiva eller explosiva, men också hästar som blivit märkligt stilla, följsamma eller frånvarande. Därför behöver vi lära oss att se hela hästen och hästens miljö, inte bara det beteende som stör oss.

Vad menar vi med trauma hos hästar?

Begreppet trauma används på olika sätt och det är viktigt att vara noggrann. En häst kan utsättas för en enskild skrämmande eller smärtsam händelse, men den kan också leva under långvarig stress, uppleva upprepade situationer som den inte kan hantera eller ha erfarenheter av hård eller skrämmande hantering. Vi kan inte alltid veta exakt vad en häst har varit med om, därför försöker vi inte diagnostisera trauma enbart utifrån ett beteende.

Vi observerar i stället hästen och försöker förstå dess historia, miljö, kropp, beteende och reaktioner som en helhet. Det är också viktigt att komma ihåg att förändrat eller oönskat beteende kan ha många orsaker. Forskningen pekar bland annat på betydelsen av fysiologiska faktorer, smärta, miljö, hantering och hur hästen hanteras och tränas.

När kroppen fortfarande väntar på att något ska hända

En häst som upplevt återkommande stress kan börja reagera snabbt på sådant som tidigare varit förknippat med obehag, som en person som närmar sig, en hand som lyfts, en sadel, grimma, transport, en viss plats eller en särskild situation. Och reaktionen kan komma innan vi ens förstår vad som triggade den. Det betyder inte automatiskt att hästen har trauma, men det kan vara en signal om att hästen har lärt sig att situationen är något den behöver vara beredd på.

Studier visar exempelvis att hästar med liten eller ingen tidigare hantering kan visa mer undvikande-, flykt- och stressrelaterade beteenden vid mänsklig kontakt.

Hur kan stress se ut hos en traumatiserad häst?

Stress kan uttryckas på många olika sätt. En häst kan bli:

• spänd i kroppen

• vaksam och lättskrämd

• snabb eller explosiv i sina reaktioner

• undvikande

• svår att få kontakt med

• rastlös eller ha svårt att komma till ro

• motvillig vid vissa situationer

• aggressiv eller hotfull

• benägen att fly

• ovanligt stilla eller passiv

Det är viktigt att inte göra en enkel lista till en diagnos, samma beteende kan ha olika orsaker hos olika hästar. En häst som biter kan ha ont, en häst som vägrar gå fram kan vara rädd, en häst som står helt stilla kan vara trygg eller mycket stressad. Det är sammanhanget som hjälper oss att förstå signalen.

När hästen inte längre protesterar

Det här är något som lätt missas. Vi människor kan vara väldigt uppmärksamma på hästen som gör motstånd, men vad händer med hästen som slutat göra motstånd? En häst kan bli mycket stilla, låg i sitt uttryck eller mindre benägen att söka kontakt. Det kan finnas flera möjliga orsaker till detta, och det går inte att säga att passivitet i sig betyder trauma, men en förändring från hästens normala beteende är alltid värd att observera. Ibland är frånvaron av protest en signal som vi behöver undersöka.

Små signaler kommer före stora beteenden

En av de viktigaste färdigheterna vi kan utveckla som hästmänniskor är att upptäcka förändringen tidigt. Kanske förändras hästens andning? Kroppen blir spänd, kanske slutar den söka kontakt, kanske förändras blicken eller huvudets position? Kanske ökar avståndet mellan hästen och människan och kanske börjar hästen röra sig annorlunda. Stressignaler kan vara subtila, och forskning inom hästvälfärd betonar behovet av bättre kunskap om de mindre uppenbara beteendeförändringarna hos hästar.

Det är därför vi på Svenska Hästakademin lägger så stor vikt vid observation. Vi vill se vad som händer innan hästen behöver säga ifrån med hela kroppen.

Kan hästen återfå tillit?

Ja, hästar kan förändra sitt sätt att reagera på människor och situationer, men det betyder inte att rehabilitering handlar om att snabbt få hästen att ”lita igen”. Tillit är inte något vi kan kräva fram, den behöver byggas genom upprepade erfarenheter där hästen får möjlighet att uppleva att situationen är trygg, begriplig och hanterbar. Det kan innebära att vi behöver förändra både miljö, hantering, träning och våra egna förväntningar.

Forskning om rehabiliterade hästar visar exempelvis att träningsstrategier har betydelse för välfärden hos hästar med en historia av långvarig stress.

Rehabilitering av trauma börjar inte med träning

När en häst har svårt att hantera en situation är människors första tanke ofta: Vilken övning ska vi göra? Men på Hästakademin har lärt oss att istället fundera över vad som behöver förändras för att hästen ska kunna känna sig tryggare? Vi kan behöva titta på:

• hästens sociala situation

• möjlighet till rörelse och återhämtning

• miljön

• tidigare erfarenheter

• hur vi hanterar hästen

• hur snabbt vi går fram

• hästens möjlighet att påverka situationen

• eventuell smärta eller fysisk problematik

Rehabilitering behöver därför vara individuell, det finns ingen universell övning som läker alla hästar. Hästen behöver inte glömma för att kunna gå vidare, målet behöver inte vara att få hästen att aldrig mer reagera utan att över tid skapa sådana förutsättningar att hästen får fler erfarenheter av trygghet än av hot. Att hästen kan återhämta sig, kommunicera tidigare, att människan lär sig lyssna, att situationer som tidigare varit överväldigande gradvis kan bli mer begripliga och hanterbara. Och ibland är den största förändringen att vi börjar se det som hästen har försökt berätta hela tiden.

Vår utgångspunkt på Svenska Hästakademin

Vi vill inte sätta etiketten ”traumatiserad” på en häst och sedan behandla den utifrån etiketten, vi vill förstå individen framför oss. Vad har hästen för historia? Hur ser dess liv ut idag? Vad händer i kroppen? Vilka situationer skapar stress? När känner hästen sig trygg? Vad hjälper den att återhämta sig? Och vad behöver vi människor förändra? För oss är det grunden i att arbeta med hästar ur hästens perspektiv. Beteendet är information, frågan är vad vi gör med den informationen.

Fördjupa dig i Vägskälet

Som Premium-medlem i Vägskälet kan vi fortsätta samtalet kring artikeln, dela observationer och tillsammans träna förmågan att se det som lätt missas.

→ Diskutera artikeln i Vägskälet