top of page

Artikel 9: Hur påverkas hästens beteende av stress och trauma?

för 1 dag sedan
6 min läsning

En häst som har haft smärtsamma erfarenheter av att bli sadlad kan reagera när någon närmar sig med sadeln.
En häst som har haft smärtsamma erfarenheter av att bli sadlad kan reagera när någon närmar sig med sadeln.

Har du någon gång tänkt på att det vi ser hos hästen idag kan vara påverkat av erfarenheter vi aldrig har fått bevittna? Hästen som reagerar kraftigt på en till synes obetydlig situation, som undviker kontakt, har svårt att slappna av eller som plötsligt inte längre verkar vilja samarbeta, det beror på någonting.


Vi människor försöker ofta förstå beteendet genom att titta på det som händer just nu. Vad var det som utlöste reaktionen? Men oftast behöver vi ställa frågor som vad har hästen varit med om som gör att den här situationen upplevs som den gör? Stress och traumatiska erfarenheter kan påverka hur en häst uppfattar sin omgivning, reagerar på människor och andra hästar och hanterar situationer som tidigare fungerade utan problem. För att förstå hästens beteende behöver vi därför också förstå vad som händer i dess kropp och nervsystem.


Stress påverkar mer än ögonblicket

Stress är en naturlig biologisk reaktion, den hjälper hästen att upptäcka och hantera sådant som kan innebära fara eller kräva anpassning. När hästen uppfattar ett hot aktiveras kroppens stressystem, bland annat påverkas det autonoma nervsystemet och kroppens hormonella stressreaktioner. Det innebär att hästen kan bli mer uppmärksam på omgivningen, reagera snabbare och prioritera att hantera det som upplevs som hotfullt, det är en funktion som är viktig för överlevnaden.


Problemet uppstår när belastningen blir för stor, när stressen återkommer utan tillräcklig återhämtning eller när hästen saknar möjlighet att påverka sin situation, då kan stressen börja påverka fler delar av hästens liv. Det kan handla om sömn, återhämtning, sociala relationer, inlärning och förmågan att hantera förändringar. En häst som befinner sig i ett långvarigt tillstånd av hög belastning kan också börja reagera på sådant som tidigare inte utgjorde något problem, det betyder att vi behöver förstå hästens samlade belastning innan vi drar slutsatser om beteendet.


När tidigare erfarenheter påverkar nuet

Hästar lär sig genom sina erfarenheter. De kan skapa associationer mellan människor, platser, föremål, situationer och det som händer i samband med dem. En häst som har upplevt obehag vid lastning kan börja reagera redan när den ser transporten och en häst som har haft smärtsamma erfarenheter av att bli sadlad kan reagera när någon närmar sig med sadeln, även om den aktuella situationen inte innebär samma smärta.


Hästen som upprepade gånger har upplevt att dess signaler inte leder till någon förändring kan också förändra hur den kommunicerar. Det är viktigt att förstå att hästen inte behöver reagera på den faktiska situationen här och nu på samma sätt som vi människor gör, den kan reagera på vad situationen förknippas med utifrån tidigare erfarenheter. Detta är en viktig del av hur inlärning och minne påverkar beteendet.


När nervsystemet förändrar hästens handlingsutrymme

I de tidigare artiklarna har vi tittat på kamp, flight, flykt och avstängning, olika sätt att hantera situationer som upplevs som hotfulla eller överväldigande. Men stressreaktionerna handlar inte bara om vad hästen gör i stunden, de kan också hjälpa oss att förstå varför hästens möjligheter att hantera vardagliga situationer förändras. En häst som ofta befinner sig i hög beredskap kan få svårare att rikta uppmärksamheten mot nya inlärningsuppgifter och en häst som snabbt går upp i stress kan behöva mer tid, större avstånd eller andra förutsättningar för att kunna bearbeta en situation.


Hästen kan ha utvecklat strategier för att undvika obehag och kan börja visa motstånd även när människan inte uppfattar situationen som särskilt krävande och en häst som har lärt sig att det inte lönar sig att försöka påverka sin omgivning kan bli allt tystare. Det sistnämnda är särskilt viktigt.


Frånvaron av protester betyder inte automatiskt att hästen känner sig trygg, den kan ha slutat uttrycka sitt obehag på ett sätt som människor känner igen. Beteendet kan förändras utan att det bakomliggande behovet har försvunnit.


Stress och trauma är inte samma sak

Det är viktigt att skilja mellan stress och trauma. Stress är en "normal del av livet", hästar behöver kunna möta utmaningar och återgå till återhämtning när belastningen upphör.


Traumatiska erfarenheter handlar om upplevelser som kan bli så överväldigande att individens förmåga att hantera situationen inte räcker till.

Alla hästar som upplever stress utvecklar inte trauma och vi kan inte fastställa att en häst har ett trauma enbart genom att observera ett visst beteende. Däremot behöver vi ta hänsyn till att tidigare erfarenheter kan påverka hästens reaktioner långt efter att den ursprungliga situationen har upphört.


Det är också viktigt att inte låsa fast hästen vid sin historia.

En tidigare erfarenhet behöver inte bestämma hela hästens framtid. Med förändrade förutsättningar, möjlighet till återhämtning och nya positiva erfarenheter kan hästens sätt att hantera situationer förändras.


Varför fungerar inte alltid mer träning?

När en häst reagerar på något försöker vi ofta lösa situationen genom mer träning. Vi upprepar momentet, gör övningen enklare eller försöker vänja hästen vid det som den reagerar på. Det kan ibland vara en del av lösningen, men om vi inte samtidigt undersöker varför situationen är svår för hästen riskerar vi att träna på att förändra uttrycket utan att förändra förutsättningarna.


Det är stor skillnad mellan att hjälpa en häst att känna sig tryggare och att lära den att inte längre visa att den är obekväm, så innan vi börjar träna behöver vi därför undersöka flera saker:


• Finns det smärta, psykisk eller fysisk ohälsa?

• Får hästen tillräcklig vila och återhämtning?

• Har den möjlighet att tillgodose sina sociala behov?

• Finns det miljöfaktorer som skapar återkommande stress?

• Kan hästen påverka situationen och uttrycka val?

• Hur ser hästens tidigare erfarenheter ut?

• Har vi anpassat våra krav efter vad just den här individen klarar av?


Det är först när vi förstår mer av helheten som vi kan börja hitta hållbara vägar framåt.


Vad behöver hästen för att återfå trygghet?

Det finns ingen universell metod som passar alla hästar. Vissa hästar behöver kanske framför allt smärtlindring och veterinärmedicinsk utredning, andra behöver en förändrad flockmiljö. En tredje behöver få lämna en träningssituation som blivit övermäktig. För många hästar är möjligheten att påverka sin vardag en viktig del av vägen framåt, att kunna välja avstånd, få säga nej och att kunna närma sig i sin egen takt. Att få återhämta sig utan att hela tiden förväntas prestera. Det handlar om att skapa förutsättningar där hästen inte behöver lägga all sin energi på att hantera sin omgivning.


När vi förändrar hästens förutsättningar kan vi också få möjlighet att möta en annan sida av individen för att den inte längre behöver använda samma strategier för att hantera sin vardag.


Vi behöver förändra frågan vi ställer

När en häst reagerar på ett sätt som vi inte förstår är det lätt att börja leta efter ett sätt att få beteendet att upphöra. Prova nästa gång att tänka vad det är i hästens liv som gör att den behöver reagera på det här sättet? Den frågan förändrar vårt ansvar. Vi går från att försöka korrigera hästens uttryck till att undersöka dess upplevelse, börjar titta på kroppen, nervsystemet, smärtan, historien, miljön och möjligheten att påverka sin situation. Och framför allt börjar vi förstå att hästen är en individ med egna behov och erfarenheter.


Det är en grundläggande förändring i hur vi ser på hästar.

På Svenska Hästakademin arbetar vi med just detta perspektiv. Vi vill förstå hästen utifrån hästens egna förutsättningar och skapa utrymme för återhämtning, trygghet och självbestämmande. För oss börjar förändringen när vi slutar fråga hur hästen ska anpassa sig till våra förväntningar och börjar undersöka vad den faktiskt behöver. Beteendet är inte början, nervsystemet är en del av början och hästens hela liv behöver få vara med i förståelsen.


───


Fortsätt samtalet

Vad händer när vi börjar förstå hästens beteende utifrån dess erfarenheter i stället för våra förväntningar?


Vi fortsätter utforska de här frågorna i Vägskälet, där hästmänniskor möts för att lära sig se hästen ur ett nytt perspektiv. Välkommen att följa Svenska Hästakademin och vårt arbete med Vision Hästfristaden.


Nästa artikel

Artikel 10: Hästens minne – vad minns en häst av svåra upplevelser?

Vi går vidare och tittar närmare på hur hästens minne fungerar, hur associationer bildas och varför tidigare erfarenheter kan fortsätta påverka hästens reaktioner.


───


Källor och vidare läsning

• McGreevy, P. & McLean, A. (2010). Equitation Science. Wiley-Blackwell.

• Hall, C., Goodwin, D., Heleski, C., Randle, H. & Waran, N. (2018). Is there evidence of learned helplessness in horses? Journal of Applied Animal Welfare Science.

• Fureix, C. et al. (2012). Towards an ethological animal model of depression? A study on horses. PLOS ONE.

• Moberg, G. P. & Mench, J. A. (2000). The Biology of Animal Stress. CABI Publishing.

• Beerda, B. et al. (1997). Manifestations of chronic and acute stress in dogs. Applied Animal Behaviour Science. Relevant som jämförande bakgrund till stressfysiologi, inte som direkt hästevidens.

Kommentarer


Svenska Hästakademin

♣ info@hastakademin.com  ♣ 073-5735450

​

Betalning till Svenska Hästakademin

♣ Swish: 1233967866  ♣ Bankgiro: 135-6484 

​och donation till Vision Hästfristaden:

​​♣ Go Fund Me

​​​

Foreign payments

♣ SWIFT/BIC: NDEASESS 

♣ IBAN: SE54 9500 0099 6034 0096 8032 (Dalecarlian Horse academy AB)

​and donations to The Horse Sanctuary

© Hästakademin, Rättvik 2026

Övre Gärdsjö, Sturgälsvägen 6​

​

​

bottom of page