Artikel 4: Vad händer i hästens nervsystem vid stress?

De svåraste hästarna att tolka är "de duktiga, snälla och de som alla kan rida", de är ofta avstängda.

Vi människor ser och reagerar ofta på ett beteende, men bakom beteendet händer något i hästens nervsystem. När en häst blir rädd, stressad eller överväldigad händer det mycket mer än att den ”beter sig annorlunda”. Hästens hjärna och kropp börjar arbeta på ett annat sätt. Nervsystemet försöker hela tiden svara på en grundläggande fråga: Är jag trygg här, eller behöver jag göra något för att skydda mig? Det sker snabbt och till stor del automatiskt.

Stress är inte bara något som händer i huvudet, när hästen uppfattar ett hot, en konflikt eller något som känns osäkert, aktiveras kroppens stressystem. Hjärtfrekvensen ökar, andningen förändras, musklerna spänns och uppmärksamheten riktas mot det som kan vara viktigt för överlevnaden. Hästen kan bli mer vaksam, börjar skanna av omgivningen, får svårare att ta in information, och den kan få svårare att göra det vi människor tycker att den ”borde” kunna göra i situationen. Det är därför en häst som är starkt stressad inte alltid kan svara på samma sätt som när den är trygg och har tillgång till hela sin förmåga. Det handlar om att nervsystemets prioritering har förändrats.

Fight, flight eller freeze

När stressen blir hög tar hästens försvarssystem ta över. vi brukar prata om reaktioner som:

• Flight – hästen försöker komma undan

• Fight – hästen gör motstånd eller försöker få bort det som upplevs hotfullt

• Freeze – hästen blir stilla, stänger av eller verkar ”försvinna”

Hästar kan också visa andra former av stressbeteenden, till exempel att bli rastlösa, spända, explosiva eller ovanligt passiva. Det viktiga är att förstå att samma häst kan reagera på olika sätt vid olika tillfällen, det finns alltså ingen enkel lista där ett visst beteende alltid betyder en viss sak.

När stressen blir långvarig

Ett nervsystem är byggt för att kunna aktiveras och sedan återgå till återhämtning. Problemet uppstår när hästen gång på gång utsätts för situationer där den upplever stress utan att få tillräckliga möjligheter till återhämtning eller verktyg att återhämta sig. Då kan kroppen fortsätta vara beredd, hästen kan bli mer "lättväckt", den kan reagera starkare på sådant som tidigare varit hanterbart, den kan få svårare att komma ner i varv och det kan bli svårare att lära och ta in ny information. Det betyder att kroppen försöker göra sitt jobb: att skydda hästen utifrån det den har varit med om och det den upplever här och nu.

Därför behöver vi titta bakom beteendet

En häst som kastar sig bakåt, som biter, inte vill gå fram, som står helt stilla eller som plötsligt exploderar, det är beteenden vi kan se, men beteendet är aldrig hela berättelsen. Vi behöver också fråga:

• Vad händer i hästens kropp?

• Vad har hästen varit med om?

• Hur ser miljön ut?

• Finns det smärta eller obehag?

• Har hästen möjlighet att komma undan eller påverka situationen?

• Hur ser relationen och samspelet med människan ut?

Och kanske framför allt:

• Är hästens nervsystem i ett tillstånd där den faktiskt kan ta emot det vi försöker lära den?

  
  

Det är en helt annan utgångspunkt än att bara försöka få bort ett beteende. När vi förstår vad som händer i nervsystemet, förändras också vår syn på träning.

Målet får aldrig vara att korrigera hästens reaktion

Vi behöver i stället skapa förutsättningar för trygghet, återhämtning, begriplighet och möjlighet för hästen att påverka. Vi behöver vi stanna upp, minska kraven, lyssna, förändra miljön, utesluta smärta eller ge hästen möjlighet att säga: ”Det här blev för mycket.” För att förstå hästens beteende behöver vi därför lära oss att läsa mer än det som syns, vi behöver börja förstå hästens nervsystem. Det är där en stor del av berättelsen börjar.

→ Fortsätt att diskutera artikeln i Vägskälet